“För en nutida födande kvinna innebär födsloprocessen en rad av interventioner. Den första att hon över huvud taget behöver flytta på sig. För en del kvinnor innebär transporten en stress. Stress ger ökat adrenalinpåslag. Adrenalin får värkarbetet att avstanna. Ett sätt att få igång värkarbetet är att ge ett värkförstärkande hormondropp (Syntocinon/Pitocin). Detta är förbundet med biverkningar, vilket gör att man måste ha tillgång till omedelbart kejsarsnitt när medicinen ges. Ändå ligger Sverige bland de länder i Europa med högst användning av värkförstärkande dropp. Mellan svenska sjukhus kan det variera med så mycket som 32 – 60 % hos förstföderskor. Vad motiverar den stora olikheten av användande? Tolkning av föreliggande evidens? Olika vårdkulturer på olika sjukhus? Ökad användning av ryggbedövning vilket ibland ger upphov till försvagat värkarbete? Behov av snabbt flöde genom förlossningsavdelningen i brist på plats? Eller: har kvinnor förändrats evolutionärt i vissa delar av landet så de inte längre kan föda utan måste ha dropp?

Rutinen att avnavla, dvs stoppa syreförbindelsen mellan mamman och det nyfödda barnet, omedelbart eller inom få minuter efter framfödandet saknar evidens för att det skulle vara gynnsamt för mor eller barn. Och det är inte rutin att mamman får möjlighet till informerat samtycke vid avnavling.

Ytterligare rutiner: injektion till mamman så snart barnet är ute är något som de flesta mammor inte vet om att de skall få och sällan tillfrågas om de vill eller ej. Man kan fråga sig om det är nödvändigt att alla kvinnor ”erbjuds” detta. Poängen här är: ges sprutan med informerat samtycke?”

Del 3, Informerat samtycke

Det här inlägget postades i Vardag och har märkts med etiketterna , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

5 kommentarer till

  1. madde-fembarnsmamma skriver:

    Mycket intressant inlägg! Jag tror att epiduralen är främsta anledningen till att värkstimulerande behövs. Dock är kvinnan oftast i ett sådant tillstånd där smärtan är outhärdlig när man ber om den, dvs man är rädd, stressad och har ont m.m. så det är egentligen en kombination av adrenalinpåslaget och epiduralen.

    Vad gäller stress kan jag även tänka mig iom barnmorskornas situation som råder nu, att de ibland knappt hinner vara inne hos ett av de födande paren – orsakar negativ stress och det då är större risk att droppet behövs.

    Finns det någon statistik över vart i länet man använder det mest/minst? Hörde att droppet används som rutin på ett av norrbottens sjukhus, vilket jag hoppas inte är sant! Vore hemskt i så fall, men kan tänka mig att den jag hörde det av fattat fel.

    Varför det är skillnad mellan olika sjukhus kan jag tänka mig har att göra med (om man utgår från att man fått epidural) kultur, kvinnans ålder och det sociala nätverket. I vissa kulturer upplevs smärta mer negativt, äldre förstföderskor är i många fall mer pålästa inför förlossningen och kanske läst om riskerna med epidural samt spelar stödet från partnern, barnmorskan och undersköterskan stor roll till att motivera den födande kvinnan.

    Tycker att man bör informera mer om riskerna med epiduralen, det är något som faktiskt sällan nämns till patienten. Kanske svårt mitt under värkarbetet men bör tas upp på mvc tycker jag 🙂 Samt kanske det görs fler induktioner i vissa län än andra och därför används mer dropp.

    Vad gäller injektionen så får man ingen information alls om den är nödvändig eller ej utan den bara ges. Vill man inte få den bör man själv vara påläst och informera om att man avsäger sig den. Tråkigt men sant, för finns det inte några indikationer som exempelvis att man tidigare haft stor blödning eller liknande så behövs den inte. Börjar man blöda mycket kan man alltid ha den i närheten så den går snabbt att ge.

  2. madde-fembarnsmamma skriver:

    Ja,det vore intressant att se om just värkstimulerande, försökte också leta lite dock utan resultat.

    Bra diagram du hittat!Intressant att se statistik över smärlindring och bristningar osv.

    Kram!

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.